Ägg i kastrull
Dagen började med ett ägg i kastrullen.
Då gick jag in i mig själv.
Sen gick jag ut.
Det kokade torrt, ägget.
Hur kunde det?
Jag såg Tacloban, en av öarna på Filippinerna.
Där sitter fem små barn på rad på en bräda och huttrar.
Det har stormat omkring dem.
Deras liv har skakat loss dem från allt.
Allt är borta. Alla är borta.
Små barnen fryser, skakar.
Då gick jag in i mig själv.
Sen gick jag ut i solen.
Nästa gång jag rörde vid någon, ramlade jag handlöst rakt i famnen på en vacker man på spårvagnen. Våra ögon möttes i ett leende. Det var bara det.
Då gick jag inte in i mig själv.
Jag stannade utanför.
Lämna ett svar