Orsaskog
Nu är den slut. Den där veckan då alla jag känner hastar iväg till något annat. De hinner inte som de brukar, de ser påfyllda ut, alltid på språng. De har något saligt i rösten och det känns som att de vet något som inte jag vet. Filmfestivalen i Göteborg.
Den finns i Dalarna också, fast i lite annan skepnad. Likheten är att det finns ingenting som kan hindra de berörda och de är många. Inga kommunala möten, ingen fest, inget väder hindrar dem. De är besjälade av något som jag inte delar. Jaktveckan.
Jag fascineras av företeelser som samlar många människor kring ett gemensamt intresse. Även om jakt inte står på min tio-i-topp-lista gillar jag samhörigheten som andra skapar tillsammans. Att tusentals människor tänder på samma sak, samtidigt. I mig spirar en önskan efter att få vara med. En längtan som har ett stråk av sorg, ett minne från den tid då jag tänkte kan inte jag också få vara med? Men ofta blir det inte så. Tillfällen som jag i åratal så gärna hade velat delta i är Almedalsveckan och Dansbandsveckan i Malung. Men det blev inte heller av.
Jag funderar ibland på varför jag inte bara hänger på om jag verkligen så gärna vill. Men: jag gillar inte mingel! Men det är väl du som varit politiker van vid? Du gillar ju människor? Det är sant att jag tycker om att prata med människor. Men att gå planlöst omkring bland främmande människor, knyta nya kontakter, bara sluta an till en grupp, bara lämna en grupp … Hur gör man? Jag hatar det. Därför dras jag sällan till stora folksamlingar kring ett gemensamt intresse.
Ett undantag finns. Bokmässan i Göteborg! Den bor jag på från morgon till kväll – då flyttar jag in i en läsa-skriva-ord-bubbla och inga folkmassor i världen står i vägen. Nästa år, då kanske! Kanske tar jag ett kliv in i den härliga, mångfasseterade filmbubblan som Filmfestivalveckan erbjuder.
Aftonstjärnan Lindholmen Göteborg
Jag känner igen och delar din aversion mot mingel. Har ofta funderat över vad det kan bero på. Värt att resonera om.
Finns det någon som ärligt gillar att mingla? Men att tillhöra en grupp eller flera olika grupper är härligt, och att skapa någonting i dessa grupper ”så att det blir något” ger tillfredsställelse och insikt från flera perspektiv.
//Gunilla
Men vad har fått dig att tro att man måste mingla för att gå på filmfestivalen? Högdjur brukar kanske göra det, och tyvärr verkar Göteborgs filmfestival försöka efterlikna Stockholms i det avseendet. Men det räcker med att gilla film och att gå på bio. Det finns inga andra krav än att kunna stå i kö för att få en bra plats. Och en massa underbara och annorlunda och ibland urdåliga filmer från kontinenter man sällan ser film från annars. Jag hoppas att vi ses i någon kö nästa år.
Tack för era sköna kommentarer!
Till Leif: Ja, nu har vi ett spännande samtalsämne nästa gång vi ses …
Till Gunilla: Om det finns några som gillar mingel? Jag lovar, de finns. Jag har mött många av dem, men säkert är det också många som bara låtsas gilla. Men som du säger, åstadkomma någonting tillsammans i en grupp det är både tillfredsställande och roligt!
Till Marianne: Du har rätt, jag ger mig. Mingel och film är inte samma sak. Men egentligen borde vi ses flera veckor innan vi står i nästa års köer. Det där att välja i filmdjungeln, det är nog det jag tycker är så svårt. Du får vägleda mig!